Har älskat min bil ända fram till ikväll när den plötsligt dog mitt i rondellen på väg till Jakobstad. Jag har alltid tänkt att det värsta scenariot e nog om bilen sku stanna mitt i en rondell och man dessutom e ensam i bilen. Nå nu har jag klarat mig ur det också och det var faktiskt int så besvärligt. Jag hann som tur svänga lite mot sidan så bilarna ändå slapp förbi mig. Och strax var hjälpen där, två unga killar i en fin bil vevade ner rutan och frågade om jag behövde hjälp, sen ringde de två killar till som kom med startkablar och rep och bogserade bort den in till stan. De sa bara: Om ni tar hennar så tar vi biln! Ja ba.. okej:)
Så min filosofi om att det alltid finns trevliga karlar som kommer till undsättning om fordon krånglar stämde ju, så det är ju inte nödvändigt att som kvinna behöva förstå sig på bilar!
Men nog kände jag mig lite blond där jag stod stressad och försökte förklara för dem hur bilen lät förrän den dog och försökte komma ihåg ifall någon röd lampa lyste!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar